genealogi.casterud.com

Kyrkoherden Georgius Andreae Embring (-1697)

Ana nr 1740 i min antavla.

OBS. Pågående utredning där alla släktskap ännu inte är säkerställda.

Georgius Embrings barndomsår

Om Georgius barndomsår har ännu ingen information gått att finna i källorna. Vi har inga belägg för när eller var han föddes, vad hans föräldrar hette eller var han kom att växa upp. Vissa ännu obekräftade pusselbitar, utan angivna källor, återfinns i litteraturen (se vidare rubriken 'Georg Embring i litteraturen' nedan): han föddes 1663 i Embricke i Hycklinge och hans föräldrar var bonden Anders Nilsson och Magdalena Göransdotter där.

En handskrift författad 1673

Det tidigaste belägget för Georgius är en av honom år 1673 författad (och på Stifts- och landbiblioteket i Skara förvarad) handskrift där han skrivit av ett verk av Johannes Messenius från 1615. En intressant detalj återfinns på det sista bladet där det framgår att handskriften senare tillhört en Nicolaus A(ndreae) Embring, sannolikt en broder. Stämmer litteraturens uppgift om födelseår så skulle Georgius för övrigt ha varit tio år gammal när han författade denna handskrift.

Student i Lund 1683-1688

Den femte mars 1683 ska Georgius ha varit skrivits in matrikeln på Lunds universitet, källa Wilner, Lunds uiversitets matrikel 1667-1732 (1984) sid 29.

Rektor i Skänninge stad 1688-1697

Den nionde maj 1687 begär studenten Georgius i en supplik till domkapitlet i Linköping att han måste befordras till (...) i Skänninge, eftersom han nu någorlunda förmanar sig flitigt anlagt sina studier (Domkapitlet i Linköping AIa:12 sid 736). Under de kommande åren som rektor i Skänninge återfinns Georgius vid flera tillfällen i domkapitlets protokoll. Redan efter några år, 18 december 1693, inkommer ett förslag till domkapitlet om att Georgius ska få ett eget pastorat. Avsändare är Georgius svärmors bror Samuel Eosander, assessor i Svea hovrätt och senare adlad Göthe. Domkapitlet ville dock vänta med befordran till en promotion som rättvis och skälig är (Domkapitlet i Linköping AIa:16 sid 390). Det skulle dock dröja fram till i slutet av 1696 innan han föreslogs till Tjällmo pastorat. Detta tackade dock Georgius nej till eftersom han ansåg Tjällmo vara ett mycket ringa pastorat. Istället föreslog han själv Furingstad, där han några månader senare också skulle hamna (Domkapitlet i Linköping AIa:18 1696-12-15 sid 392).

Vi finner honom även i Skänninge stads mantalslängder åren 1691-1697.

Kyrkoherde i Furingstad 1697

Den sjätte februari 1697 för Georgius sin prästpredikan i Furingstads kyrka (Domkapitlet i Linköping AIa:19 sid 55). Redan i juni samma år beklagar domkapitlet Georgius sjuka tillstånd (Domkapitlet i Linköping AIa:19 sid 260). Den 16 juni 1697 uppläses i domkaptilet hans skrift där han begär en hjälppräst eftersom han är så sjuk, att han intet kommer af sängen (Domkapitlet i Linköping AIa:19 sid 272).

Hans död

Den 27 november 1697 klockan åtta på kvällen avled Georgius i Furingstad. Ingen uppgift om hans ålder återfinns i begravningsnotisen, men efter sig lämnade han sin hustru och flera små barn, där det yngsta barnet inte ens fyllt fyra månader. Georgius begravdes först den nionde mars efterförljande år. På Carolinabiblioteket i Uppsala finns en bevarad gravskrift från begravningen, författad av hans hustrus halvbror Botvid Rising.

Familjebild
Hustrun Kristina Varelius

Georgius hustru hette Kristina Varelius och var dotter av kyrkoherden i Åsbo Petrus Haquini Varelius och dennes hustru Magdalena Eosander. När Georgius och Kristina gifte sig är okänt men om man studerar Skänninge stads mantalslängder framgår att det borde skett någon gång 1691-1692. Efter det att Georgius avled levde Kristina som änka i Furingstad åtminstone till 1700 innan hon gifte om sig med befallningsmannen Per Jönsson i Röks församling. Både Per och Kristina avled där 1711.

Sonen Peter Embring

Peter Embring föddes den 13 oktober 1693 i Skänninge. Han blev lantmätare och begravdes den åttonde juli 1742 i Hörby församling. Peter var gift med korpralsdottern Anna Margareta Elg och hade med henne följande barn; Göran (f. 1722 i Locknevi), Kristina Elisabet (f. 1724 ca), Margareta Helena (f. 1725 i Rinna), Peter (f. 1730 i Högby), Nils (f. 1733 i Högby) och Magdalena (f. 1736 i Högby).

Dottern Elisabet Embring

Elisabet Embring föddes den 26 augusti 1695 i Skänninge stad, avled i pesten 1711 och begravdes den 5 augusti 1711 i Röks församling.

Dottern Magdalena Embring

Magdalena Embring föddes den fjärde juni 1697 i Furingstad, avled i pesten 1711 och begravdes den 1 augusti 1711 i Röks församling. Ett vittne vid Magdalenas dop var Nils Embring, gårdsfogde på Låstads säteri i Furingstad.

Sonen Nils Embring?

Uppgiften att Georgius ska ha haft en son Nils förekommer på flera ställen i litteraturen, på ett ställe uppges till och med att han ska vara född 1691 (Westerlund & Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne, del 3, sid 267). Eftersom han uppges ha varit fogde finns dock risken att det rör sig om en sammanblandning med Nils Embring som är fogde i Furingstad och dopvittne vid många tillfällen 1697-1702. Även V Örnberg avskriver i sina samlingar att Nils skulle vara en son till Georgius men har därefter gjort en notering om att det sannolikt måste röra sig om en broder (Örnbergska samlingen, Släkter på C - E sid 577).

Brodern Nils Andersson Embring?

I motsats till den eventuelle sonen Nils Embring ovan så finns det i primärkällorna belägg för en Nils Andersson Embring, något som framgår av informationen ovan. Det känns mycket sannolikt att fogden Nils Embring i Furingstad som var dopvittne vid Georgius dotter Magdalenas dop är identisk med den i handskriften ovan nämnde Nicolaus A(ndreae) Embring och att det rör sig om en broder till Georgius.

Brodern Esbjörn Andersson Embring?

En intressant notis återfinns i Tjust härads dombok den 21 februari 1689. I den nämns änkan Brita Persdotter i Kulhult i Lockenvi församling, hennes styvsöner Esbjörn Embring och Nils Embring samt deras avlidne fader Anders Esbjörnsson. Esbjörn Embring var uppbördsman och bosatt på Lilla Sund i Locknevi där han avled den 17 oktober 1727, 70 år och åtta månader gammal. Att åtminstone Nils Embring ovan och Esbjörn var bröder får nog anses bekräftat.

Brodern Karl Embring?

Vid sidan av de tre förmodade bröderna ovan finns det även en Karl Embring som skulle passa in i syskonskaran. För honom finns det inget känt patronymikon men han är samtida med de Anderssönerna och precis som Esbjörn Embring bosatt i Locknevi, i hans fall i Tunhult där han var verksam som inspektor. Karl avled den 19 juli 1721, 58 år gammal.

Fadern Anders Esbjörnsson?

Redan har vi sett att Nils och Esbjörn Embring var söner av en Anders Esbjörnsson, med koppling till Kulhult i Locknevi. Eftersom Georg och Nils med all sannolikhet var bröder är det mycket som pekar på att även Georg var son av Anders Esbjörnsson, trots att han inte omnämns i domboksnotisen i Tjust härad 1689. Vid sidan av detta kan man konstatera att i Embricke i Hycklinge, där Georg enligt litteraturen ska vara född 1663, är en Anders Esbjörnsson med hustrun Elisabet Persdotter bosatt enligt mantalslängderna 1657-1669 samt 1673-1676. Att Anders hustru heter Elisabet passar även bra in eftersom Brita Persdotter i Locknevi uppges vara Nils och Esbjörns styvmoder. Elisabet är för övrigt inte upptagen i mantalslängden 1676, var hon då avliden? Var Anders var bosatt 1670-1672 är ännu inte belagt, inte heller att han är identisk med Brita Persdotters i Kulhult make. Mycket talar dock för att så är fallet. Embricke skattejord uppbjuds för andra gången vid Kinda härads sommarting 1676, och det är också då jag funnit det senaste belägget för Anders i Embricke.

Vem var Georgius moder?

Förutsatt att Georgius åldersuppgift i litteraturen stämmer någorlunda så borde i så fall Elisabet Persdotter vara hans moder.

Anders Esbjörnssons i Embricke ursprung

Två domboksnotiser i Tjust härad visar på Anders Esbjörnsson hade koppling till Havet i Odensvi.

Anders Esbiörnsson i Embrike i Hycklinge socken inskikade ett breff i Retten och där uti begiärte att Retten ville innehålla medh Fastebrefz uthdelande å Rånestads skattegård i Odesvij socken efter der är omyndige barn som böra och vara honom in börd, lofvar och sigh som Målsman är, att å nästa tingh erkänna, och det bringa i perfection och fullkomlighet. (Tjust hd ST 1663)

Andersas barns förmyndare i Rånestad, Anders Esbjörnsson i Embricke, och Olof Esbjörnsson i Hafvedt, skola stemmas till nästa Tingh emot Lars i Uggletorp om dess arfzpart i Rånestad gård de honom för, medelst deras bortsälliande ifrån stängt hafva. (Tjust härad ht 1669)

Förmyndarskapet berör Anders Jonssons (d. 1651) och Agneta Esbjörnsdotters barn i Rånestad i Odensvi. I mantalslängderna för Rånestad 1652 återfinns änkan (Agneta) samt Anders Esbjörnsson. I den efterföljande längden 1654 har Anders gift sig, hustrun hette Elisabet vilket framgår av en vittnesuppgift 1654-01-06. Värt att notera är även att Anders i Rånestad får sonen Göran 1654 (döpt 4 juni). Eventuellt är detta Georgius som då är född tidigare än vad litteraturen uppger.

Att Anders Esbjörnsson tillhörde den syskonskara som var barn av ryttaren Esbjörn Göransson i Havet (nämnd 1610-1624) verkar mycket sannolikt. Esbjörn Göransson var i sin tur brorson av Olof Esbjörnsson i Havet (vilket framgår av ett fastebrev daterat 1611-09-26) och därmed son av en i övrigt okänd Göran Esbjörnsson, som dock ska ha avlidit innan fastebrevet upprättades 1611. Olof Esbjörnsson var enligt Äldre svenska frälsesläkter, del 1:3 s 219 f, dotterson till frälsemannen Håkan Matsson (Båt av Billa) i Billa, Hemmesjö.

Uppgifterna rörande Anders Esbjörnssons ursprung har erhållits från Bengt Olov Karlsson, Kenneth Frejd och Hannelotte Kindlund.

Georg Embring i litteraturen
Håhl, Linköpings stifts herdaminne, del II, sid 50 (1846)

12. GEORGIUS ANDREAE EMBRING, född 1663 i Embricke, Horn socken. Student i Lund 1683. Rector Scholae i Skeninge 1688. Prestvigd s. å. Kyrkoherde här (Furingstad) 1696. + d. 27 November 1697.

Setterdahl, Östgöta nation i Lund 1668-1913, sid 118 (1913)

60. Georgius Embring, f. i Hycklinge 1663. Föräldrar: Anders Nilsson, bonde i Embricke, och Magdalena Göransdotter. Prv. 1688. Rektor i Skeninge s. å.; kyrkoherde i Furingstad 1696; + 1697 27/11.

Westerlund & Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne, del 3, sid 267 (1917-1919)

14. Georgius Embring, född i Hycklinge 1663. Föräldrar: Anders Nilsson, bonde i Embricke, och Magdalena Göransdotter. Student i Lund 1683; rektor i Skeninge 1688; prv. s. å. 7/4; kyrkoherde här 1696. + 1697 27/11, begr. 1698 9/3.